tisdag 21 juli 2009

Ibland... slutar det med en kontaktannons

Ibland önskar jag mig lååångt härifrån, liksom alla andra gör med jämna mellanrum. Just nu önskar jag mig en pojkvän. Jag längtar efter och saknar D varje dag, försöker verkligen att inte tänka på det men det gör jag ju. Motstår varje impuls att skicka sms. Samtidigt så vet jag inte om det är D eller att ha någon vid min sida som jag saknar.

Jag unnar alla mina vänner varenda liten bit av lycka som finns i hela världen, men jag är verkligen så avundsjuk på er allihop, alla era fina förhållanden och all er lycka. Jag vill oxå ha det. Man får ju inte säga att man är avis men jag är det, men med värme såklart, inte såndär missunsam avundsjuka det finns inte i mig. Men satan i gatan vad jag önskar att jag oxå fick vara del av en tvåsamhet. Att inte vara den där uddastolen hela tiden. Det är sällan något problem att vara det men fan jag är så trött på det, så innerligt trött på det.

Snart gör jag som med lägenheten, sätter ut en grupp på facebook; hjälp Ollo hitta en kille. Hon är typ världens bästa, i klass med alla sina vänner, hon har bara lite otur när hon faller. Hon behöver er hjälp. Vad har ni för dyrgripar till singlar i era bekantskapskretsar? Damma av dem, fram med dem, Ollo har ett stort hjärta, hjälp till att hitta ett lika stort!

A erbjöd sig att picha idéen den rätta för Ollo för kanal 5 eller så. Alltså alla förslag tas emot glatt, jag vill inte vara ensam så enkelt är det. Snart kommer det väl en heltatuerad MC-snubbe och så faller jag för hans bad-boy-attityd åsså ser ni mig aldrig mer :D

/Ollo B - kontaktannonserar... tydligen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar