Jag är så trött på alla tårar och känslosvall nu. Orkar liksom inte. Vill bara vara med honom och ha sovmorgon och kramas. Bara höra hans röst. Jag skiter i att han snarkar som ett sågverk jag tycker om honom så hiskeligt mycket ändå. Dumma as att finnas i mitt huvud! Jag vet att han inte kommer försvinna där ur men jag vill ha det där trollspöet och trolla antingen bort honom ur mitt huvud eller trolla honom och oss till "normal" igen...
Hela semestern har varit förstörd av detta, har ingen som helst energi kvar i mig. Hade hoppats att komma tillbaka till jobbet lite glad och med energi, men jag vet inte vad jag ska ta mig till nu. Jag vet inte hur jag ska orka jobba nästa vecka, jag vet inte hur jag ska orka något alls...
Jag vet inte vad jag ska ta mig till bara. Pappa frågade om jag ville komma dit och äta middag men jag orkar knappt åka dit. Ännu mindre åka hem därifrån. Jag skulle vilja hyra film och poppa massa popcorn och ja helst kramas men jag kan offra mig på att vara själv och kolla på filmen i mörkret med massa levande ljus här hemma. Bara vara liksom.
/Ollo B - Jag ger mig, du får mig....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar