Okej, jag är tillbaka, två dagar och inte en enda tår sedan jag bröt ihop hemma hos Anna efter att jag och Da Man skiljts åt... Han sa att han tyckte jag var fantastisk iaf, alltid något, jag grät som bara den när jag träffade honom höll ihop mig någorlunda på bussen till Täby, väl inne i Annas hall brast det, då grät jag riktiga krokodiltårar. Sen tog jag mig samman, drack en massa vin, knöt mängder med rosetter och mådde otroligt mycket bättre efter det och en natt på soffan i Täby.
Har inte fällt en tår sedan dess. Känns lättare i hjärtat på något vis, kan inte förklara det.
/Ollo B - Blickar framåt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar