Hade ett jättelångt inlägg som inte kommer kunna publiceras.
Känns förjävligt bara.
Hur fan ska man våga släppa in någon i hjärtat när det är såhär!?
Man undrar varför man är så hård mot sig själv, varför man tror att man inte är värd speciellt mycket vackert. Varför man alltid känner sig misslyckad och fel. Varför man inte mer än en kort stund kan vara genuint nöjd med sig själv.
Rösten... om rösten bara kunde vara tyst en stund så man kunde reda ut sig själv och älska varenda liten del av sig själv. Om man kunde få slut på all osäkerhet och självkritik...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar