Är det så att ålder och glädje är två linjer i ett diagram som går åt olika håll?
Eller är det bara entusiasmen som dör med åren?
Snart 30 och inte speciellt glad alla dagar. Visst kan man inte räkna med att vara glad varje dag. Men det här livet känns tråkigare än det borde.
Man kan ju alltid tro att om jag bara hde det ena eller det andra så skulle livet vara roligare men så är det ju inte. Den enda som kan ändra mitt liv är jag. Det enda som kan göra det roligare är min inställning till det. Just nu, just idag är den inte på topp. Det värsta är att jag inte känner så lika ofta längre. Det var roligare när jag var yngre.
Var det bara det att man inte visste hur tråkigt livet var eller var det bara det att man hade mer drömmar som fortfarande levde. Dör man själv lite när drömmarna dör?
Sov sött och dröm stort eller hitta nya drömmar kanske är svaret!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar